Lessheten själv en tidig lördagkväll
Ikväll var det middag hos sandra o lite dricka som gällde..
Velade länge om jag skulle följa med vidare men efter mycket om och men så åkte jag och elin ändå dit, väldigt opepp och pessimistisk dock. Det slutade med att vi satt där i en halvtimme kanske innan johan kom o hämtade oss o skjutsade hem oss. Tror de va välbehövligt faktiskt, för om jag stannat kvar och druckit mer hade det slutat med att jag skulle tokgnälla o döma ut någon o sen börja grina av ingenting alls, så nu ligger jag iallafall hemma innan midnatt..
Orkar inte skriva för jag är less på allt, men man försöker iallafall alltid ha ett ständigt leende på läpparna, för det är ju sån jag är.. Eller??
Här var jag inte gammal, men glad och lyckligt ovetande om livets mörka stunder..
Velade länge om jag skulle följa med vidare men efter mycket om och men så åkte jag och elin ändå dit, väldigt opepp och pessimistisk dock. Det slutade med att vi satt där i en halvtimme kanske innan johan kom o hämtade oss o skjutsade hem oss. Tror de va välbehövligt faktiskt, för om jag stannat kvar och druckit mer hade det slutat med att jag skulle tokgnälla o döma ut någon o sen börja grina av ingenting alls, så nu ligger jag iallafall hemma innan midnatt..
Orkar inte skriva för jag är less på allt, men man försöker iallafall alltid ha ett ständigt leende på läpparna, för det är ju sån jag är.. Eller??
Här var jag inte gammal, men glad och lyckligt ovetande om livets mörka stunder..
Som Marcel Aymé påstod:
Livet? Ja det slutar alltid illa...
Livet? Ja det slutar alltid illa...
Kommentarer
Trackback